Det är slående vad en utlandsflytt framkallar känslor även för människor i vår närhet. Jag är verkligen rörd av allas omtanke som uttryckts både i ord och handling. Ingen nämnd ingen glömd men ni vet vilka ni är!! Vi kommer sakna er!
Idag var det tårar på dagis, N fick en jättefin gosdjurs-giraff som present av dagis (som heter Giraffen) och ett jättefint avsked. Jante gör att jag har svårt att skryta om N men de lovord som vi fått höra från fröknarna gör mig så ofantligt stolt och glad. N fick även ett fantastiskt fint halsband av hennes kompis Filippa. Otroligt omtänksamt!
På måndag sitter jag inte längre i en tom lägenhet med barnen utan i en fylld med kartonger i ett land med konstiga bokstäver och skyltar som jag inte kommer kunna läsa. I mitt huvud ser kommande veckors prio ut så här (bortsett från det uppenbara som att packa upp och komma i ordning) :
* Orientera oss så vi hittar till mataffärer, lekpark/er, skola och bibliotek
* Socialisering. Kontakta och kanske tom bjuda in de svenska barnen och deras familjer samt gå på Rigas internationella kvinnoklubbs intromöte.
* Barnvakt Försöka hitta nån som långsiktigt kan hjälpa oss och vara barnvakt lite då och då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar